Jag bestämde mig ju för att förnya mig själv, förnya mitt liv och mitt sätt att se på saker och ting. Jag bad min sambo flytta ut, det var den första stora förändringen. Jag bestämde mig för att medvetet försöka vara mer öppen och positivt inställd till omvärlden, och att alltid tacka ja när jag får chansen att göra något som jag vill göra. Det har lett till att jag fått en ny hobby, att jag träffat nya människor och att jag vågat börja se möjligheter också utanför den där bubblan jag lever i. Det räcker inte, och det stör mig.

Idag ska jag på arbetsintervju. Att hata någonting man måste göra 8 timmar om dagen är inte hälsosamt. Så jag måste fixa det problemet ännu. Det kanske leder till andra problem och andra beslut som måste fattas, men i alla fall kan jag inte sitta stilla och hata hälften av mitt liv heller. Många andra har jobb om de tycker att är helt trevliga att gå på, så varför skulle inte jag kunna hitta ett?

Jag kanske inte får jobbet, jag kanske väljer att inte ta emot det, jag kanske måste jobba här i ett år ännu innan jag hittar något annat. Men i alla fall GÖR jag något. Jag är trött på att sitta stilla och bara ta mig från dag till dag.

 

Gesine

5 november 2014 09:19

Ett nytt avsnitt har börjat, ser det ut som. Lycka till! Läste min egen blogg just nu, varje halvår verkar det börja ett nytt kapitel. Det jag förstod då i teorin har jag först nu fattat på djupet. Nu tar vi nya tag! En lustig slump- annonsen av trendrum idag på din blogg- skrivbordet där uppe till höger har vi bestämt oss för att köpa istället för våra två rejäla gamla som vi/jag har kastat i containern. Kanske ödets fingervisning att det just var skrivbord-arbete-nytt-fräscht-rökfri- hahaha

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När blev det över ett år senare? När gick tiden, vad hände? Vad hände? Ungen blev äldre, det nya jobbet blev det gamla och förhållanden byttes ut. Varför gör jag livet så svårt för mig själv? Jag borde bara välja. Det här väljer jag, det här står...

Det enda jag gör är längtar tillbaka. Det är någon slags panikreaktion. Jag är skräckslagen inför mitt liv och det enda den handlingsförlamade idioten JAG gör är suktar tillbaka, till någon tid då allt kändes ens lite mindre skrämmande och hemskt. ...

Malplacerad. Felplacerad. Felaktig och kantig. Kantstötande, fridstörande, oroväckande. Jag väcker oro.   Nej, inte så, utan jag bara inte passar in någonstans. Jag stöter alltid till någon vägg eller någons rygg, mitt knä skuffar till någons be...

Igår tittade jag på bilder av min unge. Jag hade tagit några snabba bilder från hennes julfest, belysningen var dålig och jag tog bilder med telefonen så jag hade inga förväntningar då jag ögnade igenom bilderna. Tre närbilder fanns det på hennes ans...

Vad är jag så rädd för? Ensamhet? Inte ensamhet som i ”ett liv utan en partner” utan den där ensamheten som jag känner också i ett rum fullt med vänner och släktingar. Den där isande, ihållande ensamheten som känns som en novembernatt, +2...